Sitter på jobbet, börjar reda svida i mina ögon och jag har måånga timmar kvar tills jag får åka hem till sängen.

Egentligen vill jag inte sluta jobba, för jag tycker det är så himla roligt men jag måste tänka på barnet. Och min kropp klarar snart inte av jobbet heller för den delen, magen är liksom ivägen.

Den här väntan på att han ska komma ut börjar bli jobbig. Jag vill att han ska komma NU! Jag längtar så mycket så jag snart spricker, bokstavligt talat.
Beslutet om att behålla honom kommer jag aldrig någonsin att ångra, för såhär lycklig har jag aldrig varit. En lycka som är obeskrivlig<3